Kvinnliga Helgon

Sigtuna med historia och anor från den keltiska kristendomen från Irland, Wales, Skottland, Bretagne och Galicien i Spanien. Historien går via tre kvinnliga helgon som sammanflätade av tidernas gång med religion, myter och legender har varit nyckelbärare av Ljuset. Heliga Brigida, 400-500 talet, ett kristkeltiskt helgon från Irland. Ingegerd av Sigtuna, 1000-talet, dotter till Sveriges första kristna kung och sedermera upphöjd som helgon, Heliga Anna av Novgorod. Heliga Birgitta, 1300-talet, vårt lands mest kända helgon, född i Finsta i Uppland eller i Fresta Upplands Väsby. Här kommer vi följa hur det keltiska helgonet Brigida hör ihop med Sveriges kristnande, via Husaby i Västergötland till Sigtuna tillsammans med Ingegerd och Heliga Birgitta och vidare ut i Europa. Intresset och böcker om denna väv började komma till mig 2012 och kulminerades vid en semesterresa sommaren 2013 till trakterna i Västergötland med besök i Husaby vid Kinnekulle, Varnhem och Gudhem. Detta är min personliga reflektion som jag har hämtat fakta från olika källor som finns nedtecknade längst ner på sidan. den Heliga Ande Låt oss börja direkt när kristendomen hade kommit till kelterna under 400-talet eKr på Irland, Wales,  Skottland och Bretagne. Den tidiga keltiska kristendomen hade inspiration från urkyrkan och ökenfäderna, utan inblandning från Rom. De karaktäristiska höga keltiska solkorsen får man söka ända till Armenien för att hitta något liknande. Ringen i korsets mitt är den cirkel som symboliserar solen. Det finns även likheter med ikonerna som fanns i de egyptiska, koptiska och syriska kyrkorna. Så småningom kom starka kristna impulser och missionsinsatser från Rom och i synnerhet från Gallien (Frankrike) med inspiration från S:t Martin av Tours som grundade det första kristna klostret i Västeuropa. Munkarna från Tours tog S:t Martins klosterregel med sig och var de första att upprätta kloster i Wales. S:t Patrick på 400-talet var den som organiserade den kristna kyrkan på Irland och blev dess nationalhelgon.   Keltiskt solkors S:t Brigid, Heliga Brigida är det mest omtalade helgonet näst efter S:t Patrick. Myterna och legendmaterialet kring den förkristna fruktbarhetsgudinnan Brigantia som även var eldens och poesins gudinna, överfördes till den kristna klostergrundare och helgon Heliga Brigida. Hon beslöt sig för att ge sitt liv till Gud, och fick sällskap av sju andra kvinnor. De åtta systrarna byggde sitt första kloster under ett stort ekträd, på keltiska Cill Dara ”kyrkan i eklunden”. Idag heter platsen Kildare. Detta kloster blev ett viktigt andligt centrum med Heliga Brigida som abedissa över både kvinnor och män. Hon sågs nästan som en himladrottning av Jungfru Marias dignitet, och hon har kallats för ”gaelernas” Maria. I Wales kallades hon för S:t Ffraid eller S:t Isfryde och i Skottland hyllades hon som S:t Bride. Hon gav namn åt en lång rad kyrkor och heliga platser. Heliga Brigida Möten med den kristna kulturen och vidare till vårt land genom Västsverige på 600-talet utgjordes av nordiska handelsmän. Detta innan vikingarna började härja och innan Ansgars tid. Heliga Brigida blev i tidigt kristningsskede i Sverige ett uppburet helgon i Skara stift. Dopet i Husaby Olof Skötkonung blev döpt till den kristna tron i Heliga Brigidas källa i Husaby, Västergötland av den engelska biskopen Sigfrid från York, detta i början av 1000-talet. Det var också Skötkonung som upprättade det första biskopssätet i Skara. Källan ligger strax nedanför Kungsgården och tas god hand av Biskopsborgens vandrarhem. Heliga Brigida är skyddshelgon för bland annat smederna och i Husaby bor Nordens enda kvinnliga mästarsmed, Therese Engdahl som här berättar hur det kom sig att kyrkann, smedjan och Biskopsborgen började fira Heliga Brigida festdag den första februari vid källan 2013: http://www.smedjatheresedesign.se/59586369 Olof Skötkonung blev Sveriges första kristna kung. Hans far, Erik Segersäll grundade Sigtuna som en kristen stad och ett maktpolitiskt centrum, och Sigtuna kom att bli en internationellt erkänd plats. Krolliljor vid Husaby kyrka Olof Skötkonungs dotter, Ingegerd Olofsdotter blev uppväxt i Sigtuna och det var här Olof Skötkonung lät prägla de första svenska mynten. Handeln pågick mellan människor från hela Norden, Friesland (nuvarande Holland), östromerska (bysantiska) riket och nuvarande Ryssland, Ukraina och Polen. Som prinsessa drogs hon in i en maktkamp med Norges kung Olav, när han mot Olof Skötkonungs vilja lär ha friat till Ingegerd som en fredshandling. Han gifte sig istället med Ingegerds syster Astrid. Ingegerd blev däremot bortgift med den ryske tsaren Jaroslav och blev storfurstinna i Rus-riket (Ukraina). Hon kom att bygga katedraler av sten i Rusriket långt innan några stenkyrkor grundlades i Sveariket, och slutade sitt liv som ordenssyster i östkyrkan med det nya namnet Anna. Hon fick en politisk roll som fredsmäklare i Rus och är idag en symbol för kyrkans enhet. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter till kungahusen uti Europa och blev sedermera ett uppburet helgon Heliga Anna av Novgorod. Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Hon firas idag som helgon i den Ortodoxa församlingen i Sverige. I Sigtuna firas varje år Ingegerdsdagen. Sigtuna museum har 2013 haft en prinsess utställning ”Från Ingegerd till Estelle”. En bok om Ingegerdsleden har kommit ut maj 2014: en pilgrimsled för andlighet, kultur och fred, Stockholm-Sigtuna-Uppsala. Se mer info under källor. Ingegerd Olofsdotter/ Heliga Anna av Novgorod Vårt tredje helgon som är i särklass Sveriges mest kända helgon är Heliga Birgitta. Nya rön visar att antingen är hon född i Finsta i Uppland eller i Fresta i Upplands Väsby, båda ligger med några mils avstånd från Sigtuna. Enligt Bengt Wadensjö, biskop emeritus och docent i kyrkohistoria i Uppsala blev hon döpt efter vårt keltiska helgon Heliga Brigida. Heliga Birgittas uppenbarelser och hennes klosterorganisation i Vadstena har paralleller med Heliga Brigida. I Finsta finns den Heliga Birgittas Bönegrotta. Och i Fresta församling har de flera projekt i Birgittas anda med bland annat en Birgittalund. Det viktigaste är som Heliga Birgitta säger att allt som görs av kärlek är hedrande. Heliga Birgitta Om keltisk kristendom Den innefattade en holistisk verklighetsuppfattning, allt hänger samman – även motsättningar i tillvaron, gott och ont, allt är en del av en stor helhet. Bakom står Gud – Skaparen. Den karaktäristiska keltiska knuten är symbolen för denna verklighetsuppfattning. Dess komplicerade mönster av hopkedjade spiraler och sammanflätade band uttrycker att allt – både i himmel och på jorden – hänger samman. Där ingår människan som en del av komplex helhet. Människa och natur, ande och materia, skapelse och frälsning – allt är delar av samma stora helhet och är i slutändan uttryck för Gud själv och hans kärlek. Det fanns också en stark naturteologi, Gudsnärvaron i naturen. Naturen är som en uppenbarelse av Guds skaparvilja och skapelsehandling – man upplevde inte en ren naturupplevelse utan först och främst en glädje över att möta Skaparen själv i naturen. Naturens skönhet var som ett uttryck för Guds godhet och närvaro. Denna naturmedvetenhet präglade både tänkesättet och teologi, gudstjänst, vardagsliv, traditioner och konstnärliga uttryckssätt. Böner, hymner och meditationstexter är fulla av de vackraste naturbilder och symboler. Helgonlegenderna innehåller exempel på helgon som umgås med djur och fåglar som sina syskon och likvärdiga medskapelser, flera hundra år före Franciskus av Assisi på 1100-1200 talet. Keltiska knuten Man hade en stark upplevelse av gudsnärvaron i vardagen och i alla livets händelser. Gud, Jesus, den heliga Anden, jungfru Maria, änglarna och helgonen var inte väsen som befann sig i en avlägsen himmel utan närvarande och aktivt handlande i en människas vardag. Flera av de stora keltiska helgonen var mystiker, där en konkret upplevelse av Gudsnärvaron, direkta budskap från Gud, varsel, tecken, drömmar och visioner hörde till deras andliga utrustning. Det fanns också en positiv människosyn, kvinnorna värderades högt. Man hade stor vikt vid kärlek, förlåtelse och empati. I de keltiska klostren och kyrkorna var elden en symbol för Guds närvaro.   Heliga Treenigheten En tidig naturpoesi: Eremiten & koltrasten Jag behöver se på solen för att veta när jag skall be till Gud. Men koltrasten, som har sitt bo under taket på min hydda, behöver inte göra några sådana beräkningar: Han sjunger Guds lov dagen lång. Jag behöver böcker att läsa för att lära mig de dolda sanningarna om Gud. Men koltrasten, som delar mina enkla måltider, behöver inga skrivna texter: Han läser Guds kärlek i varje blad och blomma.  Jag behöver be om förlåtelse för att bli ren och värdig inför Gud. Men koltrasten, som dricker tillsammans med mig ur bäcken, fäller inga tårar av bot och ånger: Han är som Gud skapade honom, utan en fläck av synd.  Koltrasten Här kommer från samma tid legenden om kung Arthur & riddarna runt det runda bordet.  Arthur ledde försvaret av landet med kelterna mot saxarnas invasion i början av 500-talet. Trollkarlen Merlin var kung Arthurs rådgivare hela livet. De byggde slottstaden Camelot där riddarna samlades runt det runda bordet. Riddarna sökte lyckan, efter den heliga Graalen. Kända riddare är Sir Lancelot som var förebild för godhet och tapperhet dock moralisk svaghet i kärlek. Sir Tristan är mest känd för sin romans med Isolde och Sir Mordred trolös och förrädisk. Avalon är älvornas ö och excalibur är kung Arthurs svärd som bara han kunde dra loss ur stenen. Maria Magdalena Gotiska Katedraler Alla Mariorna, Moder Maria, Maria Magdalena, feminina aspekten av Gud är tillägnad de gotiska katedralerna. Ursprungligen kallades gotiken argotique som avser en speciell utdöd dialekt. Enligt den framstående alkemisten Fulcanelli var argotique ett språk som var typiskt för alla som ville kommunicera utan att kunna förstås av utomstående. På 1100-talet uppfördes över 20 gotiska katedraler utav murarmästare, matematiker, arkitekter och glasmästare. Ett arkitektoniserat mästerverk på detta är Chartres katedralen åtta mil utanför Paris, som Jesus kärleksbud skriven i sten och glas. Metoder, ritningar och geometriska principer som i Salomos tempel i Jerusalem. Maria Kyrkan I Sigtuna står en enda kyrka av sju kvar och det är Maria kyrkan, en mälargotisk dominikansk kyrka från 1200-talet tillägnad åt Jungfru Marias ära. Sigtuna församling har sedan 2013 ett vänförsamlingsavtal med församlingen från Wales, Llantwit Major.  Vid Maria kyrkan finns Manfred Björkquist grav, som grundade Sigtunastiftelsen år 1917. Manfred Björkquists grav vid Mariakyrkan Det här är den keltiska kristendomens arv till oss men allt är pluralistiskt, dvs att fler vägar går till samma mål. Det finns ett kärleksbudskap i alla religioner och vi alla lever våra liv under samma Sol. Det är vår tur som lever nu att skapa vår tro utifrån våra hjärtan.  Avslutar här med irländska Heliga Brigidas ord: En sann tro i ett rent hjärta. Källor: Om keltisk kristendom och heliga Brigida: ur Harald Olsens bok ”Keltisk andlighet” Bengt Wadensjö, artikel i SVD http://www.svd.se/kultur/keltisk-kvinna-forebild-for-birgitta_67514.svd ”Kärlekens Bok” av Kathleen McGowan Svenska kyrkans utbyte med Irland, Göteborgs stift www.kultursamverkan.se (sök på Irland) Om Heliga Brigidas källa i Husaby: Bengt Wadensjös bok ”Ekon från Husaby” Skarastiftshistoriska Sällskapet, www.skarastiftshistoriska.nu Vandra vägen, Tomas Jarvid präst i svenska kyrkan i Husaby & Götene Biskopsborgens Vandrarhem  www.biskopsborgen.se/Boende.html ARN filmerna baserat på böckerna av Jan Guillou Om Ingegerd: Sigtuna Museum, www.sigtunamuseum.se Ur Sigtuna Museums skriftserie: ”Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter” av Rune Edberg Boken ”Mäktig mans kvinna” av Catharina Ingelman-Sundberg Ortodoxa församlingen i Sverige www.heligaanna.se Info om Ingegerdsleden och beställning av boken,  https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/ingegerdsleden https://www.svenskakyrkan.se/uppsalastift/pilgrim Om Heliga Birgitta: http://sv.wikipedia.org/wiki/Finsta Fresta församling, www.svenskakyrkan.se/fresta/birgittaprojektet firande av den Heliga Birgitta i Fresta:

|Tillbaka till startsidan|